linnmilefalk

Försöker andas. Sissel. Ni som vet och känner mig ni förstår. Ni förstår Sissel.

(Tänk att jag och mamma Textil till och med såg henne. Hon  spelade min morfars-låt och jag höll min kära Textil i handen hela tiden, - det kan ej bli vackrare.

Ja jo, när vi stod intill honom. När jag stod själv med honom. Död kropp. Men så levande ändå. Min morfar  är allt för mig. En underbar människa, hjärtat på rätta stället, entrefrenör (han va också egen företagare) och utan tvekan dog så mycket utav mig när han gick bort.

Jag låg och bara lyssnade på Sissel och orkade inte skolan.

När dom väckte mig (mormor och mamma och Einar) och jag ifrågasätte varför dom hade röda ögon. Då gav dem mig blick:en.

Jag dog inombords. - Min finaste morfar som va ALLT för mig.

Min morfar va allt. Saknar honom så mycket