puss på alla
Grejen är ju den, att jag älskar ju mitt liv, det är underbart. Har en jättefin darling, vårt hus, vår lille valp. Jag kan dock inte svara på varför jag ibland faller in i "gamla banor".
Jag kan ibland välja att umgås med dessa som inte alls har det bra, de som försöker få ihop dagen, de som gör andra saker.
Jag vill ju aldrig äventyra något bra.
Jag älskar här. Men ibland vill jag nog bara det händer liiiite mera...
Men det måste få vara förståligt... - jag har levt i lite rock n roll i många år (trots jag skött allt mitt och aldrig pysslat med något fel) -
-
Ah inget problem, och allt är underbart bra. No worries.
Har bara så attans mycket energi inom mig. Vill göra massa massa massa med den jag har ett förhållande med. Hitta på roliga saker och galna saker!
Jag är ju faktiskt snart 25 år...
-
Haha! Nejdå... Är lycklig här iallafall. Livet blev fint. (det va det när man bodde hemma och i tryggt förvar men sen kom den där hemska världen med alla fel och allt. Dock gnäller jag inte på det heller. I´ve learn a lesson.)
Kommentarer
Trackback
