Ta mitt allt, men ni kan aldrig ta mitt namn.

Kollar som sagt snygg-snickar-Anders program.... Män är så fina i snickarbyxor... Jag tror jag ske bege mig dit igen,,,, inte åt snickarmän.. MEN snickarbrallor...



jag i snickarbrallor och alldeles för fet för att vara med på ett foto... men hamnade där ändå. Hos min bästa vän =)
Long time no see.
Stridh hade nog rätt... jag skulle aldrig kunna bli en bra byggarbrud, även om han trodde jag hade muskelbyggnad för det..  Men jga vet iaf allt om sten =)


jaja.
Jag börjar tröttna på detta. Visst jag jobbar och mn man också... Men ibland kan jag faktiskt vilja komma hem och vilja ha en kram. Här möts jag utav en data som är cp-skadad och en säng som jag inte ens vet om jag vaknar eller somnar i..? Hallå. Och så vaknar jag och är sugen på vaniljmunkar och coca cola.
Blir väl mini-Milefalks snart... ha ha...
Nej då, det skämtet är gammalt och inga små Milis:ar här... det finns två stycken Milefalks. Dom har redan gjort sig välkända.
(Min pappa köpte det namnet, - så det är endast vi två som heter det)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0